Israel behöver Jesus



(Publicerad som ledare i Midnattsropet nr 3 2021)
Så fort något händer i Israel är det som att en krutdurk aktiveras och hela världen reagerar på olika sätt. Det kan vara en liten händelse som i andra sammanhang skulle gå obemärkt förbi, men det är något speciellt när något blossar upp i Israel. Det är inte för intet som vi kan läsa så mycket om Jerusalem i Guds ord. Förutsägelser som är på väg att gå i uppfyllelse inför våra ögon.

På Jesu tid

I Johannes evangelium kapitel 4 finns en mäktig men också märklig berättelse. Bilden som den ger om hur Jesus stillar varje människas innersta törst på ett sätt som ingen annan kan göra, är mycket talande. Det som den samaritiska kvinnan fick vara med om den här dagen har förvandlat många människors liv. Det har gett förnyade hjärtan och brutit ner hat och annat elände som människor burit på. Några enkla förlösande ord om vad Jesus kan göra och vad namnet Jesus innebär för varje människa är starkt och en väldigt tydlig bild på vad evangelium är.

Kvinnan vid Sykars brunn var inte judinna. Hon var samaritiska och det fanns där och då starka motsättningar mellan hennes folk och det judiska folket. Bibeln ger oss flera exempel på hur judarna tog omvägar för att slippa gå genom samaritiska byar, då man exempelvis var på väg upp mot Jerusalem.

Jesus bryter mot den regeln genom att gå in i Samarien och där möta den kultur och de människor som fanns där. Han går till en brunn och sätter sig ner. Det kommer en samaritisk kvinna ut till brunnen för att hämta vatten. Enligt traditionen och alla gällande normer, skulle Jesus då ha gått bort från brunnen och framför allt inte inleda ett samtal med denna kvinna. Men Jesus såg mer och han visste vad han hade att erbjuda. Jesus börjar att samtala med henne och konversationen blir djupare och mer personlig än vad någon hade kunnat föreställa sig. Samtalet leder till att kvinnan berättar för Jesus om sin nöd, och slutar med att hon som var så skamfylld och levde i ett utomäktenskapligt förhållande, fick en sådan frimodighet och en sådan kärlek av Jesus att hon ställde ner sin vattenkruka där vid brunnen och skyndade in i staden för att berätta för alla om denne Jesus som hon mött. Hela staden kom i rörelse och många gick ut för att träffa honom.

Namnet Jesus är till frälsning och upprättelse också för de som inte är judar. Jesus kom till sitt eget folk men förkastades. Jesus och hans lärjungar var judar och de verkade i det land som enligt bibelns historia hör judarna till.

Vid andra tillfällen kan vi se hur Jesus i samtal med Israels ledarskap lyfter fram händelser från exempelvis den tid då profeten Elia verkade. Profeten förutsade att det inte skulle regna under en lång tid vilket ledde till en svår hungersnöd. Jesus berättade då om hur en kvinna som inte var jude fick gudomlig hjälp. Det ledde till att vissa av hans åhörare vände sig mot honom och började lura ut planer på hur man skulle kunna göra sig av med honom.

Dagens Israel

Israel idag och situationen där är verkligen komplicerad, inte minst genom alla de otroliga spänningar som finns mellan folken. Jag läste ett vittnesbörd av en palestinier. Han är son till en av Hamas grundare och uppfostrades tidigt till att bli en av pelarna i Hamas terrororganisation. Men han fick möta Jesus som sin frälsare. Det var en lång process som ledde till att hans syn förändrades. Han ser inte längre judarna som fiender, inte heller palestinierna. Istället ser han med en helt ny utgångspunkt på de människor som bor och lever i området. Det är genom Jesus som sann försoning och läkedom kan bli en verklighet.

Vi har mött liknande vittnesbörd från både araber och judar som lever i Israel. Det piskas upp väldiga stämningar genom en oerhörd propagandaapparat som med olika vinklingar presenteras oss, och så förväntas vi genom medias rapportering att ta ställning, oftast för Palestina och mot Israel. Men det är helt omöjligt i en så komplex situation. Det är oerhört svårt att kunna greppa allt som händer.

Men en sak som står fast och som vi aldrig kan bortse ifrån, är vad Guds ord säger. Guds ord talar tydligt om Abraham, om framtiden och om riket etc. men nu ska vi inte förväxla det med dagens politiska Israel. Jag ställer inte upp bakom allt som den nationen och dess ledare idag presenterar och vilka åtgärder de vidtar för olika situationer. Inte heller kan jag ställa mig bakom den kultur som råder kanske främst i Tel Aviv, en stad som utnämnts till världens mest hbtq-vänliga plats, en livsstil som Guds eget ord fördömer.

Men vi måste kunna bortse från det politiska spelet, de politiska striderna och se vad som är församlingens uppgift. Det handlar vare sig om att kämpa för nationen Israel eller att stödja Palestina, stödja en tvåstatslösning eller vad det nu förväntas bli. Nej, församlingens uppgift här i tiden är att i allt se på Jesus och lyssna på hans undervisning och se vad han har gett för befallningar till sina lärjungar. Då möter vi något helt annat utifrån perspektiv som höjer sig över politiska och militanta strider.

Då vi har tagit emot Jesus blir vi nya skapelser, förnyade i våra hjärtan och i vårt sätt att tänka. Med Kristi sinnelag börjar vi att älska våra fiender och att bedja för dem som förföljer oss. En framkomlig väg som är den enda lösningen för både det judiska folket och för arabvärlden, ja, för alla nationer, är att Jesus i våra liv får bli den han verkligen är.

Jesus sa: Bed för dem som förfölja dig. Älska din nästa och älska din fiende.

Det finns många vittnesbörd av både araber och judar boende i Israel. En del av dem har besökt Maranataförsamlingen i Stockholm. Ett exempel är en broder som heter Carlos, arab från Israel, vars vittnesbörd vi fått tillåtelse att publicera i detta nummer av Midnattsropet. Carlos var djupt nedgången och fylld av hat mot sin omgivning. Det fanns inget hopp för honom men han mötte Jesus och blev befriad från sitt gamla liv. Idag är han en röst som sprider försoningens och kärlekens budskap till sin omgivning. Han verkar i Israel tillsammans med vänner som jag verkligen vill lägga varmt på era hjärtan. Vi ska bedja för dem som lever i Israel och bär fram namnet Jesus och allt vad det representerar. Det är den väg Herren Jesus själv anvisar.

Vi läste tidigare om den samaritiska kvinnan, om hur Jesus bröt barriärerna och nådde utanför de traditionella mönstren vi så lätt fastnar i. Jesus ser människan inom alla traditioner och folkslag. Alla behöver få höra evangelium: “Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom, inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.”

Det framtida Israel

Parallellt med vår mission att förkunna evangelium så sker saker i vår värld som bibeln förutsäger. I Sakarja bok, en av Gamla testamentets senare profeter, läser vi ur kapitel 12. Det handlar om Jerusalem:

Se, jag ska göra Jerusalem till en berusningens bägare för alla folk runt omkring.

Det här är så aktuellt. Ingen kan se klart. Ska man se klart på bibelns profetior så måste man inse vem Jesus är, att han är Messias, den som skulle komma. Och att han ska komma igen. Vi läser vidare:

Också Juda ska drabbas när Jerusalem belägras. Det ska ske på den dagen att jag ska göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den ska skada sig på den. Och jordens alla folk ska församla sig mot henne. På den dagen, säger Herren, ska jag slå alla hästar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Över Juda hus ska jag ha mina ögon öppna, men folkens alla hästar ska jag slå med blindhet. Då ska Juda stamfurstar säga i sina hjärtan: ”Jerusalems invånare har sin styrka i Herren Sebaot, sin Gud.”

Det står vidare i Sakarja 13 om Jerusalems rening, om hur Herden ska bli slagen och hjorden förskingras. Det är allvarsamma ord som dels talar om hur Herren Jesus själv blev slagen, men också den framtid som väntar Jerusalem. Vidare i kapitel 14 återkommer texten att tala om Herrens dag och om Jerusalems kommande härlighet.

De här kapitlen hjälper oss att förstå hur allt som sker måste ha sin gång, samtidigt som vi ser att mitt i det profetiska skeendet så kallar Herren Jesus Kristus på människor. Jesus vill att judar och araber ska få möta honom och genom det få manifestera att det finns ett annat rike än de jordiska där man slår, hatar och dödar varandra.

Det nya Jerusalem

Det talas mycket om templet i bibeln. Också om det nya templet som ska byggas. Jesus sa vid ett tillfälle att han skulle riva ned templet och sedan bygga upp det på tre dagar igen. Judarna som hörde honom protesterade: Ska du på tre dagar riva ner och bygga upp det tempel som har tagit 46 år att bygga? Men då står det att Jesus talade om sin kropps tempel.

Jesus flyttar fokus från det politiska och allt det som så lätt fångar vår uppmärksamhet, för att istället peka på det sannfärdiga templet; hans egen kropp. Jesus blev korsfäst utanför Jerusalem, utanför lägret, men då han dog så kan vi läsa om hur han efter att ha farit ned i dödsriket och smakat den värsta plågan – där han i sin kropp bar allas vår synd – for upp i höjden och så gick in i det verkliga templet i höjden och presenterade sig själv, det fullkomliga offret. Allt var betalt. All synd var försonad.

Sedan kom Jesus tillbaka till denna jord och visade sig för sina lärjungar. Han gav dem mod och undervisade om uppdraget; om den helige Ande som skulle uppfylla dem. Nu var det inte längre tal om ett jordiskt tempel i Jerusalem utan om att vi är tempel för den helige Ande, för Herren själv. Det här är revolutionerande.

Tänk dig när vi talar om att templet ska byggas upp igen. Denne Jesus som uppstod från de döda och som lever i evigheters evighet, bor i våra hjärtan, i var och en som tror på honom. Det här är tempel som aldrig någonsin kan förstöras eller som ingen världslig makt kan lägga beslag på och säga att det här är mina domäner. Herrens tempel hör Guds rike till. Det är inte en ny byggnad i Jerusalem.

Dock förutsäger Skriften händelser som ska utspelas i Jerusalem, på slätten Harmagedon, på Oljeberget etc. Allt i den ordning som Gud själv har full kontroll över. Men det förändrar inte församlingens uppdrag i tiden. Här och nu handlar det om att till dess att Jesus kommer, förkunna evangelium och visa människor vägen fram till Jesus. Alla de som har tagit emot Jesus ska få möta honom på skyn då han kommer.

Sedan står det så underbart om det nya Jerusalem som kommer ovanifrån hit ned till jorden, smyckad som en brud för sin Brudgum:

“Se! Nu står Guds boning bland människorna. Han ska bo hos dem, och de ska vara hans folk, och Gud själv ska vara hos dem. Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta.”

Det här är en härlighet som ingen kan bygga ens med den finaste konst eller med det bästa material. Genom Jesus möter det jordiska det himmelska, det som består för evigt.

Kommentarer