Är sanningen tidlös?

Bloggaren Berndt Isaksson kritiserar Midnattsropet för att använda sig utav citat uttalade av Lewi
Pehtrus under hans tidiga år. Citat:
"Det är djupt ohederligt att överhuvudtaget använda sig av Lewi Pethrus ord från yngre dar när man ändå vet att han radikalt ändrade sig på äldre dar."

Kärnfrågan borde istället vara: Är sanningen tidlös? Är det mer hederligt att ändra på sanningen om budbäraren ändrar inställning?

Ett exempel på kovändning är Ulf Ekmans klara budskap när han 1989 ifrågasatte att påven skulle besöka Sverige för att senare själv konvertera till den romerska katolska kyrkan. Även här har Midnattsropet påmint och varnat för avfallets stora konsekvenser, och visat sig få rätt. Citat av Ulf Ekman (1989) publicerat i MR 2007:

Påven har inte för en minut ändrat alla de grundläggande katolska dogmer som den romerska kyrkan i århundraden har bevarat. Inte heller har han ändrat på sin uppfattning om att vara ofelbar när han talar å ämbetets vägnar eller på sitt anspråk som ”Kristi ställföreträdare” på jorden kunna göra anspråk på varje nation i världen.
När påven kommer, kommer han att kyssa svensk jord. För många ter sig detta som en gest av ödmjukhet. Men egentligen är det något helt annat. Det är ett anspråkstagande av det land han beträder. Varje stadsbesök han gör är ett anspråkstagande att landet skall komma under ”den heliga stolen”.


Det var med ett oerhört allvar och andlig skärpa som Pehtrus år 1927 skrev följande i Evangelii Härold:
För min del känner jag mig djupt tacksam till Gud, att jag får tillhöra en andlig riktning, som konsekvent hållit sig utanför detta ödesdigra alliansväsen. Det finns även många tusen troende i Sveriges bygder, som hoppas och bedja, att varken hån eller hot må kunna förmå de fria församlingarna i vårt land att förena sig med denna ekumeniska nedgångsrörelse. Det skall komma att visa sig vara pingstväckelsens stora lycka, att dess folk aldrig givit efter för alliansivrarnas ofta hänsynslösa påtryckningar.
Den dag vi stryka flagg inför dessa påtryckningar, har pingstväckelsen fått sin dödsdom. Den kan icke leva sitt liv tillsammans med katolska villfarelser och bibelkritik. Därför bör den heller aldrig göra gemensam sak med de moderna allianssträvandena.
Vi vet av Guds ord, att avfallet skall bliva stort i den yttersta tiden, men att det på så kort tid skulle få en sådan makt över en så mäktig andlig rörelse som frikyrkligrörelsen i Sverige, det har troligen ingen kunnat tänka sig. Må Gud bevara sitt fria folk från att följa med i utförsbacken!


På sitt förvillande sätt fortsätter Isaksson sitt bloggande när han skriver att det är en dopväckelse på gång i svensk kristenhet. Väckelsen ska bestå i att tunga namn inom svensk pingströrelse uttalat sig erkännande om spädbarnsdopet. Här kan man med rätta tala om ohederlig och vinklad information om gjorda avsteg från döparrörelsens tidigare linje!

Fortfarande är det dock bibelordet som är avgörande för sanningshalten: Den som tror och blir döpt ska bli frälst  eller "Här finns vatten. Vad hindrar att jag blir döpt?" Filippus sade till honom: "Om du tror av hela ditt hjärta kan det ske " Hovmannen svarade: "Jag tror att Jesus Kristus är Guds Son."

Döparväckelserna under historiens gång bröt med både Romerska katolska kyrkan och sedermera med den Lutherska kyrkan, bland annat för att man utifrån Guds ord lät sig övertygas och ville följa Jesus genom att låta döpa sig. Utbrytningen ledde till förföljelse, fängelsestraff, avrättningar, bannlysning och landsförvisning. Trots motståndet gav våra förfäder i tron inte efter för den världsliga kyrkans påtryckningar, utan man gav helt sonika sina liv för Jesus och den tro som en gång för alla blivit överlämnad åt de heliga.

Som svar på Isakssons kritik vill jag framhålla att Midnattsropet även i framtiden kommer att lyfta fram väckelsepionjärernas budskap, fullt medveten om att det budskap Evangelii Härold stod för under sina första år har svårt att hitta någon plattform idag. Vår bön till Gud är att Midnattsropet inte ska hamna i samma utveckling så att vi en dag måste ta avstånd från pionjärernas varningsrop.

Maranata - Kom Herre Jesus!