BEFRIAD - från religionens mörker

Missionsrapport av Karin Vidén

Jordbävningskatastrofen placerade Haiti i allas våra hjärtan. Ett halvår har nu snart gått och fokus har svalnat betydligt i media, men lidandet är fortfarande obeskrivligt och i de enorma tältlägren runt omkring huvudstaden är situationen på vissa håll mycket katastrofal.
I missionsarbetet här i Dominikanska republiken möter vi drabbade människor som på olika vägar lyckats ta sig över hit för att om möjligt finna ett nytt fäste i livet, en framtid. Många av dem har förlorat, inte bara sina tillhörigheter utan också alla sina nära och kära.
En ung kvinna bad om förbön i ett möte tidigare i veckan. Hon hade kommit från Haiti för bara några månader sedan och bor nu med sin pojkvän i ett litet skjul i Palavé utanför Santo Domingo, bara en kort promenad från församlingens missionscenter. Den mäktiga sången i mötet och det till hennes eget språk kreol tolkade budskapet om frälsning i Jesus Kristus, grep hennes hjärta och hon ville ta ett avgörande steg i sitt liv; hon ville bli frälst!
Innan vi skildes åt i den mörka tropiska kvällen bad hon oss besöka henne, helst redan dagen därpå eftersom hon hade något viktigt som hon behövde prata om.


Hemmet var ett litet och nästintill tomt rum, förutom en säng och några sidendukar som var upphängda på en takbjälke, och det var dessa båda dukar besöket kom att handla om. De i klara färger så typiska dukarna för hemmets voodooaltare var nu något den unga kvinnan ville få hjälp att göra sig av med. Detta som hon växt upp med och som varit så ett med hennes kultur och religionsutövning innebar nu istället en tung börda och en belastning som hon ville befrias ifrån. -Ta de här, sa hon och lade de båda sidendukarna i en plastpåse. -Hjälp mig att bli av med dem!
Bara några veckor innan hade ännu en haitier som tagit emot Jesus som sin frälsare upplevt samma behov av befrielse. Från det hemmet hämtades en hel säck med allsköns träfigurer och prylar som i våra ögon bara var krims-krams, men som för en religionens utövare innebar kontakt med en hel värld av andar och fenomen. Att konkret göra sig av med religiösa och ockulta ting och företeelser, blir en naturlig följd av det fullkomliga frälsningsverk Gud gör i en människas liv.
I konfrontation med evangelium avslöjas alltmer av religionens ok och mörker som tungt vilar på människor. Katolska helgon tillsammans med voodoons andar dyrkas, för att om möjligt nå fram till den store guden som den lilla människan inte förmår att få kontakt med. Voodoopräster och prästinnor bereder väg till den andevärld som bryter ned människor och för dem in i ett djupt andligt mörker; en andevärld som förespeglar sig vara god men som i sitt väsen är religiös och Kristusfientlig.

I samhället Baptiste i Haitis bergsbygd knyts alltfler kontakter med människor som på olika sätt behöver hjälp av skilda slag. Konkret handlar det just nu om att inför nästa skolår hjälpa så många barn som möjligt att få skolgång. För de många flyktingfamiljer från Port au Prince som sökt sig till området är skolavgifter och andra kostnader för skoluniform och material alltför svårt att klara av, och där ser vi det angeläget att hjälpa till.
Församlingens syskon Marcélo och Fifi med sina fyra barn, varav den äldsta är Jessica, som många av tidningens läsare tidigare känner till, planerar just nu för fullt för att flytta till Baptiste där Marcélo har sina rötter. På deras lilla blåmålade hus i Palavé hänger en ”Till salu”-skylt, och vi ber till Gud för familjen att de ska få erfara att de får gå vidare i av Honom förutberedda gärningar.
Människor ska räddas för evigheten och Gud använder sina tjänare och sänder dem med det glada budskapet om att det finns frälsning och befrielse att få för var och en som tar sin tillflykt till Jesus; frälsning och befrielse för den dag som är, och för evigheten.

Missionsrapporten finns publicerad i Midnattsropet nr 3-2010

Kommentarer