Proklamation: Jesus är Gud!

Namnet och personen Jesus har alltid varit och kommer alltid att vara en stötesten, en orsak till fall och splittring. Jesus själv talade öppet om hur hans lärjungar skulle komma att bli förföljda för hans namns skull. En av de främsta orsakerna till det uppenbara hat som riktades mot honom var att han talade om sig själv som Gud Faderns son, något som blev för mycket för judafolkets religiösa företrädare. Då Jesus exempelvis uttryckte; 'Jag och Fadern är ett', ville det rådande prästerskapet helst stena honom där och då.

Allt Jesus gjorde var nytt och revolutionerande. Han talade med myndighet och agerade med makt. Oavsett vem han träffade så innebar ett möte med honom en förändring. Antingen tog man emot hans budskap eller också förkastade man det. Antingen ledde ett möte med Jesus till befrielse eller också till förhärdelse. Han till och med förlät människor deras synd, på ett sätt som ingen människa vare sig kan eller får göra.
Skillnaden mellan Jesus och alla andra människor som någonsin levt på denna jord är att han är sann Gud och sann människa. Som Gud är Jesus också det eviga Ordet, genom vilket allt skapat blivit till. 'Ordet var Gud', skriver Johannes. Då Gud i skapelsens begynnelse sa: 'Låt oss göra...', beskrivs den gudomliga enhet som från evighet funnits mellan Fadern och Sonen. Genom Jesus, den förstfödde före allt skapat, skapades allt i himmelen och på jorden, synligt såväl som osynligt. Alltsammans har blivit skapat av honom, genom honom och till honom.

Genom Jesus föddes också den nya människan. Hela mänskligheten är sedan den förste Adams tid träl under synden. Gamla testamentet beskriver hur Gud på olika sätt förbereder Sonens människoblivande. Förebilderna och de profetiska budskapen som blickar fram emot Jesus är många. Genom Guds handlande i frälsningshistorien förbereddes skapelsen inför det ögonblick Gud Fadern i sin makt fastställt. Skuggbilder skulle bytas ut mot verkligheten själv. När tiden var inne blev Gud människa! 'Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss.'

Bibeln talar även om en ny skapelse och ett nytt förbund, där Jesus är ursprunget och förutsättningen för den nya människan. Gud inte bara steg ned hit till jorden. Genom Jesus Kristus försonade han också människan med sig själv. I Jesus har vi förlossningen, förlåtelsen för våra synder. Han gav sitt liv till lösen för att rädda mänskligheten från syndens makt. Genom sin död gjorde Jesus dens makt om intet, som hade döden i sitt våld. Den nya födelsen är det största under en människa kan få erfara. I det ögonblick vi tar emot Kristus i våra liv, förvandlas vi i ett nu från död till liv. Om någon är i Kristus är han en ny skapelse.

Gud har genom Kristus en ny kropp på jorden - församlingen. Genom Golgata under utplånades den gamla människan och i Jesu uppståndelse föddes den nya människan. Den som genom tro tar emot Jesus i sitt liv blir totalt förenad med honom både i hans död och uppståndelse, och får som gåva evigt liv.

Jesus är huvudet för kroppen, vi är lemmarna. En av de förebilder Gamla testamentet ger oss är när Gud efter skapelsens fullbordan bygger en ny människa av ett revben ur Adams kropp, varefter mannen utbrister: 'Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött'. Jesus själv sa att den som inte äter hans kött och dricker hans blod inte heller har liv, men att den som äter av honom också ska få leva genom honom.
Den som har Sonen, han har livet. Den som inte har Guds Son, har inte heller livet. Den som förnekar Jesu gudom ställer sig utanför frälsningen och utanför det verkliga livet. Jesus sa: 'Den som bekänner mig inför människorna, honom skall också jag kännas vid inför min Fader som är i himmelen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall ock jag förneka inför min Fader, som är i himmelen.'