Bokmässan 10 år sedan: "Maranatas monter plundrad. Journalister låg bakom."

Så löd rubriken i Journalisten.se's rapportering från 1999 års bokmässa. Enligt uppgift låg författare och journalister bakom en plundring av Maranataförsamlingens monter.
"Det var under fredagskvällen som någon välte omkull tidningsställ och möbler i frikyrkan Maranatas monter. Dessutom stals 400 böcker, några biblar och ett 50-tal kassetter."

Exempel på bok som blev
stulen i några hundra exemplar
under bokmässan för 10 år sedan.
Fortfarande efter tio år har ingen av vandalerna vågat träda fram och ta ansvar för förstörelsen. En av de författare som uttalade sitt fulla stöd till aktionen är Mian Lodalen. Hon tyckte att om mässan valt att släppa in Maranata så får de acceptera sådana här reaktioner med vandalisering.



Mässgeneralen Bertil Falck värnade dock mer om yttrandefriheten än om några författares inskränkta syn på det hela: "– Jag tänker inte böja mig för utomparlamentariska aktioner som den här. Författare och journalister ska värna om det fria ordet. Det här liknar mer de bokbål som förekom i Hitlertyskland. Jag tar avstånd från dem som förstört Maranatas monter."

Om några dagar börjar årets bokmässa, 24 - 27 september, då Maranataförsamlingen för elfte året i rad genom sitt förlag BMC kommer att ställa ut aktuell litteratur. Även de titlar som 'stals' och 'förstördes' vid attacken kommer att finnas med.

DN om minnen från bokmässan

Kommentarer

Jag var där den gången, och skrev också ett litet reportage om händelsen till MR. Några saker var extra intressanta:
1. INGEN av dessa "kända journalister och författare" tog någon som helst debatt före eller efter händelsen. Mian Lodalen kom inte bort till montern, och någon annan "känd" personlighet var inte att uppbåda.
2. De stavade fel. Lodalen sa att de kallade sig "kommando kärlek" - men på monterväggen hade de sprayat: "kommomando kärlek". Hur många dagars utbildning har man då?

Det säger mig två saker: De var inte speciellt kända, för då kunde de ordnat en större opinion för sin sak genom att gå offentligt tillväga. Inte heller var de särskilt nyktra, för då kunde de nog fått till sitt stora slagord med riktiga bokstäver på rätt ställe...

Låt mig istället säga: Nedrigt gjort, amatörer!

Hur som helst... var det verkligen tio år sedan? Så gammal jag är...