En av församlingens missionärer, Veronica Vidén,som varit med i skolarbetet i Palavé sedan starten, gjorde nyligen en resa till Haiti. Läs gärna hennes rapport här nedan:
Veronica rapporterar från Haiti (Juli 2009)
Bonswa! (god eftermiddag)
Så nära, men ändå så väldigt annorlunda. Att besöka Haiti var en mycket spännande upplevelse, och att skillnaderna skulle vara så stora precis vid gränsområdena hade jag inte anat. Det var som att träffa ett helt nytt folkslag, trots att jag dagligen umgås och arbetar med haitier. Att träffa en haitier i Palave, eller på stan här i Santo Domingo, är som att träffa en människa som gått vilse, som går runt i främmande land och inte kan leva ut sin identitet. Min bild av haitierna förändrades starkt efter min tredagars resa in i grannlandet.
I tisdagsmorse tog jag bussen upp till den lilla gränsstaden Dajabon, fem timmars färd, där jag möttes upp av Andrea (Yefreys mamma), varefter vi passerade gränsen, dock efter mycket diskussion och strul med gränsvakter och tullpersonal. Även om man har alla sina papper iordning, kan betala visum etc, så måste man alltid strula lite. Det är så allt fungerar, det är så det ska vara verkar det som. Som utlänning betalar du ett turistvisum på 25 dollar, medan du som haitier inte har några problem att komma in i Haiti, men däremot om du ska ut, då är det värre. Många haitier har inte råd att muta sig ut, vilket är vanligt, så man använder sig av andra vägar och korsar gränsen vandrandes över bergen. Där är bevakningen skärpt numera, vilket innebär att det ibland sker dödsskjutningar
Haiti är med sina dryga 9 800 000 (2008) invånare ett av världens fattigaste länder. Jämfört med Haiti är Dominikanska Republiken inom många områden ett välmående i-land. Skillnaderna är stora, och jag märkte dem genast då jag kommit över gränsen. Andreas familj bor i ett område alldeles intill gränsen, där majoriteten av invånarna försörjer sig på försäljning, som gränshandel oc
Allt kostar för haitierna. Vatten, som de får bära i hinkar från närmsta pump, de gemensamma
De har en fattigdom, men en mycket rikare historia och kultur än dominikanerna. Deras bakgrund har gjort dem mer sammansvetsade, och de är ett mer enat folk. De är väl medvetna om sin fattigdom, men har en stolthet som jag aldrig sett hos någon dominikan. Ingen ska komma och tycka synd om dem, ingen ska känna medömkan. Vid flera tillfällen då jag
Jag nämnde om Peterson, Andreas son. Han är 14 år gammal och hennes förstfödde, som på grund av olyckliga omständigheter fick växa upp med sin morfar istället för med sin mamma. De har nu återförenats, efter 13 år, och han vill inget hellre än att följa med henne hem. Han är Yefreys helbror, men de fick aldrig möligheten att träffas, men Yefrey talade ofta om honom och hoppades kunna få träffa honom.
Under min vistelse i detta område i Haiti, kom tankar om vad vi skulle kunna göra där, och en tanke jag fick är att kunna åka över en grupp och ha en medicinsk mottagning, då jag i området såg väldigt många barn med synliga tecken på parasiter och bristsjukdomar. Det får bli ett böneämne som jag vill dela med mig av. Be också för Andrea och hennes familj.
/Veronica
Kommentarer