18 november 2007

En livsstil med konsekvenser

-Hava vi föda och kläder, så må vi låta oss nöja därmed. Men de som vilja bliva rika de råka in i frestelser och snaror och hemfalla åt många dåraktiga och skadliga begärelser, som sänka människorna ned i fördärv och undergång. Ty penningbegäret är en rot till allt ont; och somliga hava låtit sig så drivas därav att de hava villats bort ifrån tron och därigenom tillskyndat sig själva många kval. 1 Tim 6:8-10

Bibeltexten uttrycker något av den rättfärdighet Guds ord framställer som norm för människans livsstil. I bibelbok efter bibelbok presenteras budskap och situationer som på olika sätt förkunnar en gudomlig ordning där frid och rättfärdighet råder, och i Nya Testamentet ser vi hur denna ordning tar konkret och synlig form i och genom församlingen:

-Men alla de som trodde höllo sig tillsammans och hade allting gemensamt; de sålde sina jordagods och vad de eljest ägde och delade med sig därav åt alla, eftersom var och en behövde. Apg 2:44-45

Dag efter dag kablas ödesdiger information ut om att världen står på randen till en katastrof, men ingen nation är beredd att vidta nödvändiga åtgärder för att hejda utvecklingen. Främsta orsaken till jordens globala uppvärmning är den västerländska välfärden. Människan själv i sitt jagande efter den materialistiska livsstilen fastslås vara den stora boven i dramat om planetens framtid.

I Förenta Nationernas senaste klimatrapport fastslås att det idag är försent att rädda jorden, att den globala uppvärmningen redan åstadkommit för mycket skada och att mänsklighetens största hot idag inte handlar om kärnvapenkrig eller terrorism utan om klimatet. I sin årliga rapport om utvecklingen världen över talar man inte längre om att säkra jordens framtid utan om eventuella möjligheter att begränsa redan åstadkomna skador.

Sverige utmärker sig internationellt genom att vara en av världens ledande nationer i klimat- och miljöarbetet men har inte utrymme nog i sin inrikespolitik för en liten grupp medborgare som valt att söka leva efter bibelns principer med en sänkt konsumtion och förbrukning som resultat.

Maranataförsamlingen i Stockholm har i snart fyrtio år strävat efter att arbeta utifrån den urkristna församlingens principer, dels för att förverkliga ett ideal med ett mer fördjupat församlingsliv där gemenskapen handlar om något långt mer än att endast mötas till gudstjänst då och då, och att vara en protest mot det samhällsklimat där materialism och välfärd är högsta mål för individens och samhällets strävan.

En stor del av landets välfärd bygger på export av den stora framgångssagan Absolut Vodka och vapenleveranser. Sverige exporterar synd och fördärv, och drar in enorma ekonomiska intäkter av vilka sedan en bråkdel används till bistånd bland nödlidande och behövande. Många av de varor vi förbrukar tillverkas billigt av underbetalda arbetare i fattiga länder, vilket är en förutsättning för bibehållen svensk välfärd.

Det finns i vårt land människor som medvetet valt att leva på ett annat sätt än de normer som sätts upp av exempelvis landets fackföreningar. Det handlar om människor som vägrar vara en del av den materialistiska livsstil som förordas i fackens mer eller mindre påtvingade kollektivavtal. Maranataförsamlingen har för inte så länge sedan fått känna på hur representanter för fackförbund och regering i sina uttalanden kriminaliserar församlingens verksamhet genom att påstå att det där förekommer olagligt utnyttjande av utländsk arbetskraft.

SVTs Rapport drog i mitten av november igång en skandal som gav eko ända in i Riksdagens plenisal, med syftet att klandra Maranataförsamlingen och de människor som valt att arbeta i ett till församlingen knutet företag. Som grund för sitt påhopp aktualiserade nyhetskanalen en utländsk medborgare som påstods ha arbetat hos församlingen under slavliknande förhållanden under sex år. Utan att ta reda på konkreta fakta kablades nyheten snabbt ut och flera medier uppmärksammade med förskräckelse hur Maranata brutalt utnyttjat billig arbetskraft. Att media utan skrupler går ut med falska anklagelser och påhopp är inget nytt och heller inget som är på något sätt uppseendeväckande.

Mer oroande, skrämmande och anmärkningsvärt är dock hur Sveriges Riksdag utan grund förtalar en kristen församling. Medias ogrundade påståenden kom inom kort att utnyttjas i en interpellationsdebatt i Riksdagen där medialögnen om Maranatarörelsen användes som slagträ i kampen för en ny lagstiftning om arbetsrätten i landet.

Det är skrämmande att se hur den politiska oppositionen i debatt med arbetsmarknadsministern använder Riksdagen för att sprida förtal om en kristen församling i samhället, den här gången Maranataförsamlingen, debatter som sedan ligger till grund för lagstiftning.

Maranataförsamlingen arbetar aktivt med att hjälpa nödställda människor i Sverige och andra länder. Under många år har församlingen tagit emot sargade människor som av olika orsaker hamnat i svåra situationer och livskriser, och där har församlingens missionscenter i Bromma fått fungera som en fristad och återhämtningsplats för många.

Det aktuella fallet handlar om en utländsk medborgare som kom till församlingen för sex år sedan som en jagad flykting, på flykt från kriminella sammanhang och hotad till döds. Mannen var i dåligt skick då han kom och togs emot av församlingen på samma sätt som alla hjälpsökande, mat och bostad, pengar till kläder, läkarvård och annat som är en självklar hjälp till en människa i nöd. Det handlar om en lång positiv process som ledde till att mannen efter några år valde att på samma sätt i församlingen arbeta för att hjälpa andra, och har idag för hela sin familj alla papper iordning för att åtnjuta de rättigheter och den trygghet det svenska samhället kan ge.

Facket rasar via media över församlingens sätt att arbeta, en representant svär och domderar i TV-rutan och vill tvinga fram ett kollektivavtal. Utan att ta kontakt med församlingens företrädare skickar de en avtalstext som förväntas tillbakasänd underskriven och godkänd. Det är in i den trångsynta materialistiska världen man enkelspårigt vill få in alla individer och rörelser som överhuvudtaget arbetar på den svenska marknaden. Att det finns medborgare som målmedvetet valt en annan livsstil där man drastiskt sänkt sin levnadsstandard med syftet att hjälpa andra ryms inte i fackets trånga föreställningsvärld.

Det är skrämmande att höra tongångarna från politiska och fackliga ledare som vill bestraffa den som väljer att leva efter andra ideal. Trots all kunskap om hur överflödssamhället bidrar till klimatförändringar och hur klyftorna mellan fattiga och rika nationer ökar drastiskt, så kriminaliserar svenska samhället den som väljer att arbeta till förmån för den som inget har.

Församlingens uppgift i tiden är unik. Den handlar inte om att rädda jorden, men däremot dess inbyggare. Jesus säger att himmel och jord ska förgås men att hans ord aldrig ska förgås. I samma kapitel ger Jesus en oerhörd profetisk analys:

-Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån, då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.

-Och då skall man få se ’Människosonen komma i en sky’, med stor makt och härlighet. Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning. Luk 21:25-28

3 kommentarer:

Gudrun Maria Reponen sa...

Att hjälpa. Idag kan vi knappast få hjälpa för olika organisationer och facket m m m m sätter käppar i hjulen. Det svenska samhället tycks inte vara vaket över att vi måste ha hjälporganisationer och liknande.... En äkta varmt kristen människa hjälper då det är svårt för andra, stjälper ej.
/Maria

Falconer sa...

En stor del av vår välfärd bygger INTE på export av vodka och vapen, vilket skämt! Papper, trä och metall är våra största exportvaror.

Berno sa...

Läs på lite bättre om vilka summor den statliga framgångssagan Absolut Vodka dragit in till Sverige, likaså vapenexporterna. Papper, trä och metall handlar klart om större summor, men det rättfärdigar inget i sak.